Den gyllene snittet inom arkitekturen

Det gyllene snittet härstammar ända från antikens Grekland. Phytagoras och hans lärjungar försökte förstå och tolka världen genom matematiska principer och talförhållanden. Det gällde inte bara naturen, utan även inom musik, konst och arkitektur. Under renässansen blev det här särkilt betydelsefullt och de samtida kreatörerna arbetade enligt den här principen. Enkelt förklarat går gyllene snittet ut på att du delar in en yta i lika delar. Ett rutmönster bildas då och i dessa ytor, eller i brytpunkten mellan två linjer, placeras motiven eller objekten så att de kan bilda en harmonisk helhet.

Inom arkitekturen är det här också ett begrepp som har använts mycket genom våra århundraden. Både interiört och exteriört strävar arkitekten efter harmoni och då är gyllene snittet ett effektivt redskap. Det kanske inte direkt märks hemma i lägenheten, som ofta är ritad av en byggnadsingenjör. Men besöker du exempelvis en av de eventlokaler Stockholm som går att hyra per timme i någon av våra offentliga byggnader, kan du ställa dig på någon plats där du har bra översikt. Du kan då se att arkitekten sannolikt jobbat med att dela in utrymmet i proportioner. Om du i fantasin delar in utrymmet i lika delar, så ser du hur arkitekten tänkt när byggnaden ritats. Ofta harmoniserar pelare, trappor och dörröppningar med gyllene snittet.

Så det gyllene snittet är definitivt inte något som använts endast av arkitekterna under renässansen och antikens Grekland. Det har genom seklerna används flitigt av de flesta av våra samtida arkitekter. Den moderna funktionalismen, med raka former och räta vinklar, har ofta ett gyllene snitt som utgångspunkt i ritningarna. Den kända ryska arkitekten Golosov, inspirerades även han av de klassiska proportionerna som Parthenon och Akropolis besatt. Hans berömda neoklassicistiska byggnader hade inte sett ut som de gör, om det inte vore för gyllene snittet. Han lät ock så bygga flerfamiljshus enligt samma principer.

Det har gjorts undersökningar där flera olika etniska folkgrupper ingått och man testat upplevelsen av harmonin i det gyllene snittet på dem. De flesta har då varit överens om vilka uppdelningar som varit mest harmoniska. Det verkar alltså som om vi människor, oavsett kultur, helt enkelt finner gyllene snittet behagligt. När exempelvis ett hålrum hittades i Cheopspyramiden i Ghiza, gick det att konstatera att att öppningen dit låg precis i gyllene snittet.